Vad är styrränta?

Styrränta, även kallat reporänta, är den ränta som Riksbanken tar ut när den lånar ut pengar till banker. Styrränta kallas just styrränta för att den har en stor påverkan och styr den svenska penningpolitiken, den avgör nämligen bankernas kostnad vilket i nästa led också påverkar konsumenterna. Vi kommer gå igenom detta mer ingående här, men först ska vi redogöra för lite andra begrepp som man behöver förstå.

Vad är reporänta?

Reporänta är Riksbankens styrränta, men orden används synonymt och styrräntan har fått sitt namn till följd av att den styr ränteutvecklingen. Begreppet styrränta är mer utav en inofficiell benämning medan reporänta är mer korrekt.

Vad är Riksbanken?

Riksbanken är som sagt Sveriges centralbank. En centralbank är en (statlig) institution som ansvarar för penningpolitiken för ett land eller en valutaunion som EU. Men vad är penningpolitik och hur påverkar det oss? Då penningpolitik handlar om att avgöra hur mycket pengar som ska finnas i omlopp och hur hög reporäntan/styrräntan ska vara påverkar det hela befolkningen i ett land. Genom att påverka inflationen bidrar det även till människors sysselsättning och produktion i ett land.

Vad gör Riksbanken?

Riksbanken har i uppgift att ansvara för vår penningpolitik, vilket innebär att upprätthålla det fasta penningvärdet och således höja eller sänka räntan beroende på om vi befinner oss i en hög eller låg konjunktur. Utöver det har Riksbanken som uppgift att trycka och ge ut både mynt och sedlar, vilket ingen annan aktör på marknaden får göra. Därtill har Riksbanken i uppgift att övervaka och studera det finansiella systemet. Med det finansiella systemet åsyftas de fyra storbankerna: Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken.
Kuriosa: Riksbanken har funnits sedan 1668 och har idag ungefär 350 anställda.

Vad är syftet med styrräntan?

Nu när vi har en lite tydligare bild av hur Riksbanken arbetar kan vi gå in mer på hur och varför styrräntan fungerar som ett hjälpmedel inom penningpolitiken. Med hjälp av styrräntan kan den korta marknadsräntan (räntebärande värdepapper med max 1års löptid) kontrolleras, med detta får man en stark uppfattning om hur det ekonomiska läget ser ut. Därtill uppfyller den som vi tidigare nämnt ett syfte i att Riksbanken lånar ut pengar till bankerna.

Vem bestämmer styrräntan?

Det är som sagt Riksbanken som sätter styrräntan utifrån prognoser om det framtida nationella och internationella konjunkturläget, men ändringarna går inte igenom förrän ungefär ett eller två år senare.

Varför höjs och sänks reporäntan?

Reporäntan brukar sänkas när vi befinner oss i en högkonjunktur, för att trycket inte ska bli för högt då marknaden efterfrågar mer än vad som kan produceras. Genom att höja reporäntan konsumerar vi mindre. När vi tvärtemot befinner oss mitt i en lågkonjunktur vill man att fler ska börja konsumera, låna och investera. Genom att sänka räntan vill man främja tillväxt.

Vad påverkar styrräntan?

Som privatperson påverkas man som mest av reporäntan gällande lån och boendekostnader. Reporäntan har nämligen en direkt påverkan på räntan som kommer med bolån. När reporäntan går upp ökar med andra ord räntorna, speciellt om man har en rörlig ränta. En höjning av reporäntan är inte bara negativt, med högre ränta kommer också högre avkastning om man pratar om sparande. Men när reporäntan sänks, då får du som privatperson lägre boendekostnader och mer pengar att röra dig med.

Vad ligger styrräntan på idag?

Styrräntan kan variera från en dag till en annan, och vill ha du få reda på den dagsaktuella styrräntan kan du hitta detta på Riksbank.se. Där kan du se Sveriges reporänta på daglig basis, vad inlåning- och utlåningsräntan ligger på och hur förändringen ser ut i procentenheter. Där kan du med andra ord hitta en så aktuell reporänta som möjligt.