Fina Pengar
Dela den här sidan!

Styrränta – den ränta som styr de andra räntorna

Styrränta är ett annat ord för den ränta som centralbanken tar när de låner ut pengarna till Sveriges banker.

Det är alltså denna ränta som sätter förutsättningar för bankernas ränteläge när de i sin tur ska låna ut pengar till sina kunder. Det är också därför som denna ränta kallas för just ”styr”-ränta. Eftersom den styr ränteläget på den svenska lånemarknaden.

Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta vilken är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Det är reporäntan som bestämmer den kostnad som bankerna har för upplåning i Riksbanken. Riksbankens bedömning av utvecklingen av konjunktur och inflationsprognos har gjort att reporäntan under åren gradvis höjts och sänkts.

Källa: Compricer Wiki Repränta

Ett viktigt penningpolitiskt verktyg

Styrräntan är vidare det enskilt viktigaste penningpolitiska verktyg med vilken Riksbanken kan påverka penningpolitik, inflation, deflation, låneräntor, räntabilitet, ja kort sagt hela den ekonomiska situationen i Sverige.

Vilken styrränta som Riksbanken sätter beror på landets nuvarande ekonomiska belägenhet, men även av ekonomiska prognoser, det vill säga förutspåelser över vilken ekonimisk rutt som Sverige ska ta i framtiden.

Riksbankens roll

Riksbankens roll är alltså att till stor del vara landets ledande ekonomiska analysorgan och via sina penningpolitk, där styrräntan ingår, försöka påverka Sveriges ekonomiska status till det positiva. En vanlig rapport i media om räntans status kan se ut så här.

Styrräntan påverkar även smålån

För att illustrera styrräntan ska vi ge ett konkret exempel. Låt säg att Riksbanken sätter styrräntan till 2%. Då måste bankerna i sin tur låna ut till sina kunder med över 2% i ränta för att gå med vinst.

Höjer bankerna styrräntan, så kommer följaktligen bankerna även att höja sin; och tvärtom vid sänkningar. Många av kreditgivarna vid mikrolån och snabblån lånar sina pengar från bankerna. Vilket givetvis leder till en högre ränta än både Riksbankens styrränta och bankernas utlåningsränta.

Detta tillsammans med den höga risken vid blancolån motiverar räntor som ligger över genomsnittet.

Läs också:

About the Author Phillipa Lindkvist

Civilekonom och tvåbarnsmamma. Jobbar på IT-företag i Stockholm.

follow me on: